• Årets böcker

    Just nu:

    Läst klart:
    Hägring 38 av Westö
    Rörgast av Theorin
    Flicka försvunnen av Dexter
    Okänt offer av French
    Mike Larssons rymliga hjärta av Lönnaeus
    Det röda skriket av Willis Walker
    Det fördolda av Hjorth/Rosenfeldt
    Och jag läste det var... av Levengood
    Hypnotisören av Kepler
    En sannolik historia av Alvtegen
    Guds starka arm av Larsson
    Caipirinha med döden av Ernestam
    Blodläge av Theorin
    På andra sidan solen av Ernestam
    Gunnar av Hansson
    Idéernas grotta av Somoza
    Alltid hos dig av Ernestam
    När barnet lagt sig av Nyqvist
    Fallet Vincent Franke av Carlsson
    A painted house av Grisham
    Blue lightning av Cleeves
    Drömmen förde dej vilse av Jansson
    Bones to ashes av Reichs
    Trettiotre tänder av Cotterill
    ...och döda ligger ner av Willis Walker
    Boktjuven av Zusak
    61 hours av Child
    Storm över Frankrike av Nemirovsky
    Fallen ängel av Connelly
    Till skogs av French
    Inlåst av Klackenberg
    Jag skulle vara din hund ... av Jordahl

  • Årets projekt

    På stickorna:
    Rockefeller av West
    Enchanted mesa av West

    Färdiga:
    Falling tears-sockar
    Halsdukssjal i linSilkehalsduk
    Kofta
    Lilamelerad babykofta
    Ljusrosa halsduk
    Supertjocka vantar
    Wanda's flowers shawl
    Peace of mind-sjal
    Babyfilt
    Grå tröja
    Annis-sjal
    Babykofta
    Sherlock Holmes-grytlapp
    Twisted-sockar
    Swallowtailsjal
    Harunisjal
    Saviano-sockar
    Mössa och fuskpolo

  • Vårblommor

Frossande i gamla tidskrifter

Jag har lyckan att vara gift med en man som ofta hittar spännande böcker och tidningar. Härom dagen gav han mig en hög sticktidskrifter från 1940- och 50-talen. Idag när det ösregnar och det är mörkt både inne och ute har jag suttit i soffan och gottat mig i dessa underbara tidningar! Många mönster blir jag väldigt sugen på i sin helhet, men här finns också lite annorlunda detaljer jag skulle vilja använda.

Sticktidningar

Här fanns bland annat en ”Aftonschal” som ser jättefin ut och den ska jag testa, men antagligen gör jag den i grönt (!) bomullsgarn.

Aftonsjal

Och baby- och barnmönster fanns det hur mycket som helst. Alla barn ser så fantastiskt änglalika ut på bilderna och texterna är mycket roliga att läsa! Här är rubriktexten på högersidan: ”I solskenshumör. Lilleman leker glatt i blå stickad vardagskostym.”

Barnmönster

Och ibland är det svårt att hålla sig för skratt! Här står det i texten om bilden på högersidan: ”Lägg märke till den charmanta kragen och resårstickningen upptill vid ärmarna”. Det är väldigt svårt att titta på de detaljerna när blicken obönhörligt dras till mannen i orange trikåer som står i bakgrunden och lyften en skivstång! Eller mannen på vänstersidan som står och stretchar bakom den chica damen klädd i ”Sober, stickad elegans”. Underbart!

Sticktidningar man

Wanda’s Flowers Shawl

Nu har jag stickat en andra sjal ur boken Wrapped in comfort av Alison Jeppson Hyde. Jag använde det garn som blev över efter min Peace of mind, som kommer från samma bok. Den här skapelsen heter Wanda’s Flowers shawl och jag gjorde den lite mindre än i mönstret, blockad blev den ca 45 cm bred på ryggen och omkretsen är ca 2 meter längst ner. Nu är garnhärvan utnyttjad maximalt, finns inte ens en halvmeter kvar av det vackra garnet!

Wanda's flowers shawl

Wanda's flowers shawl

Sooooool!

Jag tröttnar inte riktigt på sommaren och har svårt att sitta framför datorn när det är fint väder. Idag har jag tagit mig i kragen och jobbat några timmar i alla fall. Läst har jag knappt gjort alls, men stickat har det blivit! En syster till Peace of mind ligger just nu på bloggning så bild kommer så småningom. Nu har jag börjat på en skir, rosa halsduk till en kompis, precis lagom sommarstickning.

Och så har min garnbutik haft öppet så jag har kunnat köpa garnet jag ville ge som pris i VM-stickningen. Valde att skicka det finaste garnet jag stickat i under våren, men avslöjar inte vilket det är om mottagaren skulle kika in här.

Peace of mind

Nu är den färdig, min härligt gröna Peace of mind-sjal. Jag följde mönstret men la till en hel massa fler repetitioner eftersom jag använde mindre stickor. Sedan avslutade jag med ett vågmönster längst ner för att få lite mer spänning i kanten. Garnet är Pagewood farm, Willow creek och ett nystan innehåller ca 1300 m garn och inte ens denna bjässe till sjal lyckades ta slut på en härva. Själva sjalen är ca 60 bred och måttet runt om längst ner är nog nära 2 meter. En härlig sak att svepa om sig när kvällarna blir lite kyligare.

Peace of mind

Peace of mind 2

Detalj peace

Och till sist en liten rolig telefonhändelse från tidigare idag. Värmen gör oss alla lite snurriga.

Telefonen ringer. Jag svarar med mitt namn. – Oj, säger en äldre dam i andra änden, då har jag nog ringt fel. 

Några minuter går. Telefonen ringer. Jag svarar med mitt namn. – Va? Vad sa du att du hette? säger samma äldre dam. Jag upprepar mitt namn. Hon säger att hon har ringt fel.

Några minuter går. Telefonen ringer. Jag svarar med mitt namn. – Nämen, vad är detta? Vad heter du i efternamn? frågar den äldre damen.

Jag berättar vad jag heter.

– Nej, det stämmer inte, säger damen.

– Jo, försöker jag.

– Och du har detta numret? Och så läser damen långsamt upp mitt telefonnummer.

– Ja, säger jag, det är det numret du har ringt.

– Jaha! säger damen och fortsätter i triumf, men det stämmer inte! Slår du upp i telefonkatalogen så ser du att du inte har det  numret.

Eh?! – Jo, försöker jag igen, det är vårt nummer.

– Nähä! säger damen.

Hrm. Vad göra? Eftersom jag satt vid datorn frågar jag vem hon egentligen sökte, hittar damens väninna på nätet och ser att damen kastat om de sista två siffrorna i numret. Hon inser att det nog är så att jag vet vad jag heter och vilket nummer jag har, ber om ursäkt, tackar för hjälpen och lägger på. Sedan dess har ingen ringt.

Åska, sol och Twilight

Väcktes inatt av en otroligt hög åskknall. Väldigt obehagligt att vakna till, men efter några timmars oväder kom solen tillbaka, som om ingenting hänt. Den här sommaren känns det som om solsken är det naturliga tillståndet. Mycket märkligt, men väldigt härligt!

Nu har jag också, som antagligen den sista personen i världen, fått  i mig inledningen på historien om Bella och Edward i Twilight. Det blev filmvägen och visst, det är en fin kärlekshistoria men jag blev inte riktigt biten (ursäkta ordvitsen …). Tjejen som dras till den farliga killen känns inte ny och även om jag tyckte att deras förhållande var spännande att följa och att de gjort snygga actionscener i filmen så blir det nog inte mer Twilight för mig. Betyget blir en trea, det vill säga ingen bortkastat tid men heller ingen film jag vill rekommendera till hela världen.

De filmer jag vill se mest just nu är annars Shutter Island (för att jag älskade boken Patient 67 av Dennis Lehane) och Farsan (för att jag gillar att skratta med Fares filmer). De två visar väl också på min filmsmak – allätare kan man säga!

Nu ska jag sticka en stund. Jag börjar se slutet på min Peace of mind-sjal. Förhoppningsvis kommer bilder på den om bara någon dag. Den blir gigantisk! Och jättegrön … 🙂

Gunnar

Gunnar
Efter att ha sett Bob Hansson ihärdiga kamp att få kronprinsessan och herr Daniel Westling att lyssna på svenska folkets bästa kärleksdikt i tv-programmet Babel blev jag lite nyfiken på vem han är och vad han skriver. Det första jag lärde mig efter en enkel googling är att han inte är, eller har varit, sångare  i Bob Hund. Missförstånd nummer ett. Därefter fick jag veta att han inte bara skriver poesi. Missförstånd nummer två. Och därefter läste jag romanen Gunnar

Gunnar är en 58-årig änkeman som blev sjuk och fick ett nytt hjärta. Efter operationen får han reda på att han inte längre får arbeta och detta blir ett stort problem för honom. I hela sitt liv har han gått till byggarbetsplatsen och jobbat, men vart ska han ta vägen nu? Livet känns tråkigt och han funderar mycket. Bland annat kommer han fram till en intressant teori om att vi alla lider av självhat. Det är därför vi inte unnar oss saker, därför vi inte gör allt det där vi innerst inne vill eftersom vi inte tycker att vi är värda det, eftersom vi hatar oss själva. Men det finns också ljusglimtar och Gunnar börjar känna saker han inte har gjort innan, och han får minnesbilder av saker han aldrig varit med om. Han känner till exempel plötsligt en stor lust att köpa en motorcykel, och han tycker att barnbarnets dagisfröken ser himla trevlig ut. Gunnar är förändrad, beror det månne på hans nya hjärta?

Detta är en lågmäld, trevligt berättad historia om en helt vanlig människa, med drömmar, rädslor och funderingar. Jag gillade verkligen att läsa om honom och hans liv. Dessutom var det intressanta frågeställningar om hur vi ser på oss själva och hur vi värderar arbete och fritid. Kanske kan man säga att det är en modern arbetarroman, även om den handlar om en man som inte arbetar.

Det började med ett par röda träskor …

och nu har jag köpt en illgrön plastklocka! Fråga mig inte vad som hänt, kanske är det värmen, kanske åldern, kanske bara tillfälligheter men just nu vill jag omge mig med färg. Efter det lite chockartade inköpet av lacktofflorna köpte jag det regnbågsfärgade garnet och blev lycklig av att sticka i det och se alla färger växa fram. Idag slog jag till och köpte en underbar klocka och jag ler varje gång jag kollar på den. Så fråga gärna mig vad klockan är framöver, jag kommer inte tröttna på att titta efter på lääääänge! 🙂 Jag är lite nyfiken på vad jag kommer att vilja ha i färg framöver … ny frisyr? Ny garderob? Hrm. Livet är spännande!

Träskor

klocka