• Årets böcker

    Just nu:

    Läst klart:
    Hägring 38 av Westö
    Rörgast av Theorin
    Flicka försvunnen av Dexter
    Okänt offer av French
    Mike Larssons rymliga hjärta av Lönnaeus
    Det röda skriket av Willis Walker
    Det fördolda av Hjorth/Rosenfeldt
    Och jag läste det var... av Levengood
    Hypnotisören av Kepler
    En sannolik historia av Alvtegen
    Guds starka arm av Larsson
    Caipirinha med döden av Ernestam
    Blodläge av Theorin
    På andra sidan solen av Ernestam
    Gunnar av Hansson
    Idéernas grotta av Somoza
    Alltid hos dig av Ernestam
    När barnet lagt sig av Nyqvist
    Fallet Vincent Franke av Carlsson
    A painted house av Grisham
    Blue lightning av Cleeves
    Drömmen förde dej vilse av Jansson
    Bones to ashes av Reichs
    Trettiotre tänder av Cotterill
    ...och döda ligger ner av Willis Walker
    Boktjuven av Zusak
    61 hours av Child
    Storm över Frankrike av Nemirovsky
    Fallen ängel av Connelly
    Till skogs av French
    Inlåst av Klackenberg
    Jag skulle vara din hund ... av Jordahl

  • Årets projekt

    På stickorna:
    Rockefeller av West
    Enchanted mesa av West

    Färdiga:
    Falling tears-sockar
    Halsdukssjal i linSilkehalsduk
    Kofta
    Lilamelerad babykofta
    Ljusrosa halsduk
    Supertjocka vantar
    Wanda's flowers shawl
    Peace of mind-sjal
    Babyfilt
    Grå tröja
    Annis-sjal
    Babykofta
    Sherlock Holmes-grytlapp
    Twisted-sockar
    Swallowtailsjal
    Harunisjal
    Saviano-sockar
    Mössa och fuskpolo

  • Vårblommor

Böcker som biter sig fast

Vissa böcker är jag färdig med när jag läst sista ordet. Det är underhållning för stunden och det är bra så. Men ibland återkommer tankarna till huvudpersoner och intriger jag för länge sedan trott att jag släppt.

Förra året läste jag en bok som en kompis tipsade om, Under skalbaggens bo av Mary Willis Walker. Den kom ut på svenska redan 1998 och fick då Deckarakademins pris som bästa översatta kriminalroman, men jag blev aldrig sugen på att läsa den då. Kanske är det titeln, jag är inte överdrivet förtjust i smådjur, eller omslaget, som är skrikgult. Men ett decennium senare blev det alltså av och jag fångades direkt av intrigen. Elva skolbarn och deras skolbusschaufför kidnappas av en fanatisk sektledare. Han håller dem fångna i en buss som är nergrävd under en lada. Varje dag går han ner till dem och föreläser om sina uppenbarelser och han säger att de ska renas av jorden i femtio dagar. Men vad ska hända sedan? Utanför sektens område pågår ett massivt polisarbete och en journalist, som är bokens huvudperson, försöker gräva fram något som kan få sektledaren att mjukna.  

Det jag återkommer till gång på gång nu, nästan ett halvår senare, är skolbusschauffören, Walter Demming, som hamnar i detta drama av en slump. Han är en ärrad veteran från Vietnamkriget och har efter hemkomsten svurit på att hålla sig utanför allt som innebär våld. Nu får han ansvar för elva rädda barn, instängd under jorden. Mary Willis Walker lyckas allra bäst i sin skildring av Demming. Han blir levande och jag grips väldigt mycket av hans öde. Så samtidigt som jag fick läsa en otroligt spännade och välskriven spänningsroman fick jag också en inblick i USA:s nutidshistoria och alla de trasiga människor som kom hem från ett krig, utan att hyllas och äras, utan som försöker överleva med ohyggliga minnen. 

Boken fick en renässans förra året när den kom som ljudbok. Det går säkert utmärkt att lyssna på den, om man har tålamod. Det är väldigt svårt att lägga den ifrån sig och jag kan tänka mig att man ibland vill snabbspola bara för att få veta hur det ska gå. Jag har sett att det finns en bok till på svenska av samma författare så jag ska lägga till den på läslistan och hålla tummarna för att den är lika bra!

4 svar

  1. Festligt att det var just den som det blev så med. När jag tänker efter så gjorde den ett rejält avtryck här hos mig också, men jag har inte tänkt på den på länge. /M

  2. Kul att du tar upp just den, L. Den gjorde starkt intryck på mig också, och jag brukar ibland använda den i jämförelser i stil med att det går att skriva både VÄL och SPÄNNANDE och TRAGISKT utan att det blir snaskigt eller så.

  3. […] redan 2001. Det är andra delen i thrillerserien med Molly Cates i huvudrollen, första delen heter Under skalbaggens bo och den tyckte jag mycket om. Förväntningarna var därför stora när jag började läsa […]

Lämna ett svar till Rafflande och tänkvärd « Bokstickan Avbryt svar