• Årets böcker

    Just nu:

    Läst klart:
    Hägring 38 av Westö
    Rörgast av Theorin
    Flicka försvunnen av Dexter
    Okänt offer av French
    Mike Larssons rymliga hjärta av Lönnaeus
    Det röda skriket av Willis Walker
    Det fördolda av Hjorth/Rosenfeldt
    Och jag läste det var... av Levengood
    Hypnotisören av Kepler
    En sannolik historia av Alvtegen
    Guds starka arm av Larsson
    Caipirinha med döden av Ernestam
    Blodläge av Theorin
    På andra sidan solen av Ernestam
    Gunnar av Hansson
    Idéernas grotta av Somoza
    Alltid hos dig av Ernestam
    När barnet lagt sig av Nyqvist
    Fallet Vincent Franke av Carlsson
    A painted house av Grisham
    Blue lightning av Cleeves
    Drömmen förde dej vilse av Jansson
    Bones to ashes av Reichs
    Trettiotre tänder av Cotterill
    ...och döda ligger ner av Willis Walker
    Boktjuven av Zusak
    61 hours av Child
    Storm över Frankrike av Nemirovsky
    Fallen ängel av Connelly
    Till skogs av French
    Inlåst av Klackenberg
    Jag skulle vara din hund ... av Jordahl

  • Årets projekt

    På stickorna:
    Rockefeller av West
    Enchanted mesa av West

    Färdiga:
    Falling tears-sockar
    Halsdukssjal i linSilkehalsduk
    Kofta
    Lilamelerad babykofta
    Ljusrosa halsduk
    Supertjocka vantar
    Wanda's flowers shawl
    Peace of mind-sjal
    Babyfilt
    Grå tröja
    Annis-sjal
    Babykofta
    Sherlock Holmes-grytlapp
    Twisted-sockar
    Swallowtailsjal
    Harunisjal
    Saviano-sockar
    Mössa och fuskpolo

  • Vårblommor

Halv Haruni – eller författare gör som de vill…

Njuter väldigt mycket av att sticka min Haruni-sjal framför OS-sändningarna. Den blev inte benvit utan roströd, en härlig nyans på ett ullgarn som legat länge. Har gjort ungefär halva och mönstret är helt fantastiskt! Varje detalj står med och det är enkelt att följa eftersom det både finns diagram och text till varje varv. Tror kanske att den blir klar efter helgen. Jag är lite orolig att den blir för liten, men det går det säkert att virka eller sticka på en liten uddkant.

Jag har också läst mycket de senaste dagarna. Fastnade i Till skogs av Tana French. En riktigt ruggig historia där barn har huvudroller på flera sätt. Det som fick mig att vilja läsa till slut väldigt snabbt var dock jag-berättaren, Rob Ryan, som tillsammans med sin kollega Cassie ska lösa fallet med en mördad flicka i lilla Knocknaree i Irland. För mig är det Ryans historia som fängslar från första meningen.

Till skogs av Tana French

Till skogs

Redan när han får fallet inser han att han borde gå till chefen och berätta att det är olämpligt att han jobbar med just detta. Rob Ryan har ett förflutet som inte många känner till. Som barn hette han Adam, bodde i Knocknaree och lekte i samma skog som nu är mordplats. Men livet förändrades den dag han hittades blodig vid ett träd utan att minnas vad som hänt hans två kompisar, som aldrig återfanns. Minnena har aldrig kommit tillbaka och han har, efter att ha levt i England under många år, kommit tillbaka till Irland. När han tvingas tillbaka till Knocknaree inser han att det här fallet kan ha ett samband med hans vänners försvinnande för många år sedan.

Skogen är mystisk och det är ingen slump att den ofta används i sagor och romaner för att locka fram skrämmande känslor. Det funkar här också och jag undrar genom hela boken vad det var som hände den där sommardagen då två barn aldrig kom hem och Adam som återfanns aldrig kunde få tillbaka sitt liv.

Älskade Poona av Karin Fossum

Älskade Poona

Men när boken är slut finns där en känsla som liknar den jag hade när jag läst ut Älskade Poona av Karin Fossum. Jag vill inte avslöja exakt vad eftersom det definitivt förstör läsupplevelsen för er som ännu inte läst dessa böcker. De är verkligen läsvärda båda två men var beredda på att författare har frihet att göra vad de vill. De har ingen skyldighet att redovisa varför och hur och kan lämna oss läsare med precis vilken information de vill.

Nu ska jag genast försöka få tag på Tana French nya bok, Okänt offer, för jag vill verkligen läsa mer av henne, både för att hon har ett bra språk och intressanta huvudpersoner.

Annonser

Mössa och fuskpolo

Mössa

Mössa

Fuskpolo

Fuskpolo

Mössa och fuskpolo

Mössa och fuskpolo

Ganska länge har jag haft en färdig fuskpolo liggande bredvid mig i soffan och för några dagar sedan bestämde jag mig för att göra en mössa i garnet som blivit över. Det gick snabbt att sticka mössan, tyvärr… Det berodde framför allt på att jag inte hade tillräckligt mycket garn kvar. Så när jag kommit en bit insåg jag att det bara var några meter kvar på sista nystanet och då fick jag börja med intagningarna långt innan jag skulle. Trots det blev den ganska okej. Garnet är Stripe från Hjertegarn och jag har ägt det länge, utan att veta vad jag ville göra av det.     

Och idag var jag inne på petraO:s blogg och såg att hon gjort en helt underbar sjal. Så nu vet jag vad mitt hittills outnyttjade, vackra ullgarn ska användas till…     

  

Böcker som biter sig fast

Vissa böcker är jag färdig med när jag läst sista ordet. Det är underhållning för stunden och det är bra så. Men ibland återkommer tankarna till huvudpersoner och intriger jag för länge sedan trott att jag släppt.

Förra året läste jag en bok som en kompis tipsade om, Under skalbaggens bo av Mary Willis Walker. Den kom ut på svenska redan 1998 och fick då Deckarakademins pris som bästa översatta kriminalroman, men jag blev aldrig sugen på att läsa den då. Kanske är det titeln, jag är inte överdrivet förtjust i smådjur, eller omslaget, som är skrikgult. Men ett decennium senare blev det alltså av och jag fångades direkt av intrigen. Elva skolbarn och deras skolbusschaufför kidnappas av en fanatisk sektledare. Han håller dem fångna i en buss som är nergrävd under en lada. Varje dag går han ner till dem och föreläser om sina uppenbarelser och han säger att de ska renas av jorden i femtio dagar. Men vad ska hända sedan? Utanför sektens område pågår ett massivt polisarbete och en journalist, som är bokens huvudperson, försöker gräva fram något som kan få sektledaren att mjukna.  

Det jag återkommer till gång på gång nu, nästan ett halvår senare, är skolbusschauffören, Walter Demming, som hamnar i detta drama av en slump. Han är en ärrad veteran från Vietnamkriget och har efter hemkomsten svurit på att hålla sig utanför allt som innebär våld. Nu får han ansvar för elva rädda barn, instängd under jorden. Mary Willis Walker lyckas allra bäst i sin skildring av Demming. Han blir levande och jag grips väldigt mycket av hans öde. Så samtidigt som jag fick läsa en otroligt spännade och välskriven spänningsroman fick jag också en inblick i USA:s nutidshistoria och alla de trasiga människor som kom hem från ett krig, utan att hyllas och äras, utan som försöker överleva med ohyggliga minnen. 

Boken fick en renässans förra året när den kom som ljudbok. Det går säkert utmärkt att lyssna på den, om man har tålamod. Det är väldigt svårt att lägga den ifrån sig och jag kan tänka mig att man ibland vill snabbspola bara för att få veta hur det ska gå. Jag har sett att det finns en bok till på svenska av samma författare så jag ska lägga till den på läslistan och hålla tummarna för att den är lika bra!

Halsduk

Har äntligen gjort färdig en halsduk som legat halvfärdig ett tag. Mönstret är pyramidstickning, tror jag att det hette, och det var väldigt roligt att göra. Resultatet liknar patentstickning, men blir fastare. Jag använde Nissegarn som blivit över från ett tidigare projekt så den är inte yllevarm men den mörkgrå färgen är snygg och visst värmer den en frusen hals i denna evighetslånga vintern.

.

Savianosockar klara

Så var mina första sockklubbssockar klara. De blev lite större än jag trodde, även om jag tog grövre garn än det som stod i mönstret. Men varma är de och ganska snygga. Kanske kan de bli en bra present till någon med lite större fötter än jag själv. Jag gjorde dem lite kortare än mönstret så jag tror att de passar perfekt i ett par kängor.

Nu ser jag fram emot mars månads mönster! 🙂Savianosockar

En socka klar …

Socka
Klar med första sockan

Nu sitter en nystickan Saviano-socka på foten. Den blev lite stor eftersom jag tog ett grövre garn, men jag tror den kan passa perfekt som present till någon med lite större fötter än jag själv. Mönstret blev fint, även om det var lite trixigt att förstå ibland. Nu ska jag kasta mig över socka nummer två som borde gå dubbelt så snabbt att sticka.

Läsningen ligger nästan nere nu i OS- och sockstickningstider, men jag har två spännande saker på gång. Började precis på en Connelly som jag inte läst. Det är alltid trevligt att träffa Bosch med jämna mellanrum och det känns tryggt att veta att det antagligen kommer att bli en bra intrig och mycket action. Men nu väntar stickningen!

Dags att sticka sockar

Sockklubb2010

Sockar

Blev nyfiken på vad Stickameras sockklubb var och gillade februarimönstret. Så ikväll har jag stickat en halv socka efter ett mönster på engelska. Helt lätt var det inte att hänga med i termerna men än så länge ser min bruna socka faktiskt ut som på mönsterbilden! Nu gäller det bara att hålla ut och orka sticka två likadana, men jag såg att det fanns en bytarklubb för ensocksstickare också ;-). Allt löser sig med andra ord.